ejeahstrom

Vad beträffar det här jag skrivit hitintills första och andra dagen känner jag att jag hela tiden i något eller några avseenden missförstår mig själv    jag klarar inte av att göra rättvisa för mina djupare intuitioner    å andra sidan vill jag ju gärna vara just i dessa tillkortakommanden  där så mycket finns att reparera  ibland att återställa   ibland att komplettera  här kan jag känna att jag bärs av min kreativitet.   Men att genomskinliggöra är inte det dena djupaste intention jag efterlyser?   Att ta fram klarheten  blotta   kunna dra undan allt som skymmer har inte altid detta varit deta centrala  den djupaste motivationen i mitt tänkande och skrivande  och faktiskt kanske just orsaken till attskrivandet blivit eb så central   nödvändig   nästan tvångsmässig funktion inom mig?  Att kunna blota köttet  att v a r a   sanningen  inte att hitta den!  Att i kötet  och könsklyftan!   då också vara etiken som för mig alltid också omfattar est-etiken och po-etiken, Vara Pytagoras och Einstein som trialektiken inom fyrkantighten  kuben     som närhetens och främlingsskapets möte  ur oskuld och enfald. Men jag vill egentligen aldrig förklara utan skriva min text ur detta innanaför förklaringsverkligheten   inte bara lära ut  inlärandets instängningar.  Bloggande måste få vara väsentligen ut-andning  prestationslöst